lördag 28 februari 2009

Det heter keso

Arla försöker nu med hjälp av en omfattande reklamkampanj försöka få oss att tro att osten de säljer under varumärket "Keso" inte heter keso utan "cottage cheese". Detta gör man förstås för att inte riskera att deras varumärke blir ett ord och då även får användas av konkurrerande tillverkare. Min invändning är då följande: "Cottage cheese" är ENGELSKA. Man kan inte hänvisa till ett engelskt ord och hävda att det heter så på svenska. På svenska heter det keso, punkt slut. Detta understryks också av att det nästan alltid skrivs med gemen begynnelsebokstav.

onsdag 25 februari 2009

Sluta!!

Sluta ringa mig tidigt på morgonen - men framförallt - sluta plinga på min dörr tidigt på morgonen! Varför skulle jag få för mig att öppna när jag antingen 1) sover eller 2) har bråttom iväg till jobbet eller skolan? Om det är något som måste göras så se till att ring mig dagen innan och förvarna. Det spelar ingen roll om ni är hantverkare, radiotjänst eller Jehovas vittnen. Jag kan till och med bjuda på kaffe, men jag tänker inte ta emot några "oväntade besök" när jag knappt kan hålla ögonen öppna. Så väcker ni mig så tänker jag inte öppna, och då kan ni stå där och se fåniga ut bakom titthålet.

tisdag 24 februari 2009

Prosit!

Det är inte konstigt att folk blir sjuka hela tiden. När det gäller smittospridning så finns det en sak som jag verkligen inte har någon förståelse för, något jag aldrig skulle få för mig att göra själv, ens om jag sitter hemma för mig själv och inte ska träffa en människa på hela dagen.
Det är att nysa in i sina händer. Det måste ju vara hemskt otrevligt för den som själv nyser - men främst så oerhört egoistiskt mot de man senare hälsar på, eller de som tar i handtagen man själv sedan tar i.
Har antaligen att göra med IQ-befriad uppfostran.

måndag 23 februari 2009

Ska man inte få träna i fred?

Det finns en grupp av människor som borde skjutas, eller åtminstone kastreras. Ni förstår säkert vilka jag tänker på...ja just det - folk som har på sig bermudashorts på gymmet. Att de inte förstår vilket löje de väcker är skrämmande. Naturligtvis är det inte kläderna som lyfter vikterna, men det får väl ändå finnas gränser?

Utmärkande för dessa människor är att de inte har en aning om vad de sysslar med på gymmet. De lyfter vikterna på fel sätt och agerar allmänt irrationellt. Tur i oturen är dock att man bara ser dessa personer ett fåtal gånger innan de lägger av. De hade nog förväntat sig att se resultat efter en vecka och när detta uteblir så tappar de motivationen - en motivation som måste ha varit mycket låg från början eftersom de inte ens kostade på sig att köpa vettiga byxor!